Den ekonomiska potentialen av geodata i den digitala samhällsbyggnadsprocessen
Den årliga potentiella ekonomiska nyttan vid effektiv användning av geodata i den digitala samhällsbyggnads- processen är 22,6 - 42,2 mdkr per år för det svenska samhället. De flesta av de ekonomiska nyttor som analyserats i studien är tids- och kostnadsbesparingar som fördelas mellan alla aktörer: kommuner, statliga organisationer, privata företag och medborgare. Det är dock tydligt att andra fördelar, såsom innovationer och försäljning av nya produkter och tjänster, uppstår när privata företag bidrar till framgång inom ekosystemet för digital samhällsbyggnadsprocess.
Spatineo Inc. och dess partner GIS-kvalitet i Norden AB har på uppdrag av Lantmäteriet analyserat den viktiga frågan “Vilken är den ekonomiska nyttan med nationell harmonisering och standardisering av geodata samt den nationell plattformen för geodataaccess? Denna studie är en metaanalys av potentiella ekonomiska nyttor baserat på internationella studier och på svensk information. Även svenska experter har intervjuats för mer exakt och tillförlitlig information för analysen.
Målet
Samhällsbyggnadssektorn är Sveriges enskilt största sektor som påverkar hela den bebyggda miljön. Lantmäteriet har i uppdrag av regeringen att arbeta för en strömlinjeformad digital samhällsbyggnadsprocess. Målet är en effektivare samverkan mellan myndigheter, medborgare och företag. Detta kommer att öka genom att ge tillgång till viktiga nationella basdata från stat och kommun till alla aktörer i form av geodatatjänster från den gemensamma nationella plattformen. Ett oavbrutet informationsflöde i samhällsbyggnadsprocessen kan spara miljarder har redan konstaterats 2016 inom det strategiska innovationsprogrammet Smart Built Environment.
Huvudsyftet med vår studie var att göra en mera detaljerad analys av de ekonomiska fördelarna inom delprocesserna och uppskatta det totala värdet.
Öppna data
Den analyserade potentiella ekonomiska nyttan med användningen av geodata i den digitala samhällsbyggnads processen har inte tagit hänsyn till om geodata är Öppna data eller inte. Det betonas dock i rapporten från “Nationella basdata från stat och kommun” (Geodatarådet, 2017) att fullfinansierade öppna basdata från en nationell accesspunkt kommer att ge nytta genom att digitalisering av de offentliga processerna underlättas och påskyndas, samhällsbyggnad får säkrad tillgång till enhetliga geodata samt innovation och tillväxt i små och medelstora företag stimuleras. Dessa synpunkter stöds av studier som gjorts i Danmark och Finland om effekterna av att öppna nationella grunddata.
Läs mer i Lantmäteriets rapport “Nationellt tillgängliggörande av geodata i samhällsbyggnadsprocessen” som även innehåller rapporten “Ekonomisk nytta av geodata i samhällsbyggnadsprocessen i Sverige”.
Mitt uppdrag i Eskilstuna gick ut på att införa användning av digital geografisk information i Eskilstuna kommun och de kommunala bolagen. Se presentation video från 2015.
Några framgångsfaktorer som jag kan dela med mig av: